tisdag 28 oktober 2014

Kaputto finito.

Idag var jag på vårdcentralen, det var nästa steg i ledet för att ta hand om min insida samt göra något åt min ständiga ångest och de tio tusen knutar jag har samlat på insidan över en livstid.

Känns så sjukt oövervinnerligt så kanske därför jag inte tagit itu med det?

Men ja.

Det gick nog bra? Tror jag.

Fick i alla fall high score på ett papper jag fyllde i om utbrändhet men höga poäng var å andra sidan kanske inget att eftersträva i just det här läget.  Utbränd? Som begrepp är det inget jag egentligen kan relatera till men jag antar att det också bara är en benämning på "körd i botten" och DET vet jag hur det känns.

Fyllde i en massa annat också.

Fick en till ångestdämpande medicin. Det hade jag inte ens övervägt egentligen men enligt läkaren är det inte alls okej att må som jag oftast gör. Tydligen behöver jag inte heller göra det. I alla fall inte lika mycket och ofta.

Se där ja!

Vidare remiss för att träffa en psykolog och prata om ifall jag skulle vilja ha enskilda samtal eller kanske medverka i en ångest-grupp.

Vad ÄR ens en ångest-grupp?

- Hej , jag heter Dundermei och jag har ångest.
- HEJ DUNDERMEI.

Eller? Jag vet inte. Det blir spännande att få höra.






lördag 25 oktober 2014

Fyra kex och en Coca cola.

Var ungefär vad jag hade fått i mig sedan igår när jag avslutade kvällen med en festmåltid bestående av hälsofil och en halv banan.

F*ck you magbacill! Ursäkta språket.

Vill bli pigg. Typ nu. Ty dottern är hemma på vad som är tänkt att bli lite extra lång helg/höstlov. Då kanske det är kul att leka nått annat än "Mamma ligger på golvet och sover"? Kanske.

Hade säkert grinat av lättnad de timmarna mellan jobb som P kunde hjälpa mig om det inte var för att jag däckade på 0.5 sekunder.

Det där med att roa en pigg unge hela dagarna när en själv känner sig som ett mosat höstlöv under någons skosula är väl sådär enkelt. Skulle uttrycka mig starkare om jag orkade men nu orkar jag inte mer.

Godnatt. 

fredag 17 oktober 2014

FREDAG = positiva listan.

Det är ju ändå fredag och nu tycker jag att det är dags att fokusera på det som är bra just nu. Perfekt uppladdning inför helgen.

  • Vi har en ny bil! Som funkar! YAY! P kan ta sig till jobbet och det är ju bra. Han kör nämligen sisådär 10 mil om dagen rätt ut i skogen typ och dit går ingen kollektivtrafik.
  • Det må vara bitande kallt men det är SOL ute!
  • Vi ska äta middag på restaurang både idag och imorgon med trevliga människor som sällskap. Vilken sorts mat det blir är ännu oklart men who cares? Det är ju lika fantastiskt oavsett.
  • Jag fick svar på min annons om att sälja en bilbarnstol och får lite extra klirr i kassan! Som förvisso går till en ny bilbarnstol men... ändå.
  • Det är snart JUL. Haters gonna hate men jag är redan peppad. Har börjat köpa julklappar och det är officiellt av ekonomiska skäl (för att sprida ut den modesta kostnaden något) men egentligen mest på grund av tidigare nämnda pepp.
  • Vi storstädade igår och det är sådär behagligt rent hemma. Mmmmm.
  • Jag har chiafrön hemma och kan alltså göra chiapudding till frukost i helgen. Gott. Speciellt med lite banan, kakao och kokosflingor i.

Sådär ja. Oavsett vad jag tycker är motigt/jobbigt/sorgligt så finns det ändå sådant som är bra.

Trevlig helg!

fredag 10 oktober 2014

JAHA.

Bilen var på verkstaden i ca 5 minuter innan vi fick veta att den är helt kaputt och bortom all räddning (om vi inte vill betala mer för reparationen än vad bilen är värd dvs), sambon åkte in på akut jourjobb, regnet öser ner och när vi nästan lagt klart ett pussel på 72 bitar så är den sista spårlöst försvunnen och lillungen blir otröstligt ledsen.

Är det det här du kallar fredagsmys? Då vill jag inte längre va med.


Drunkna inte i dina känslor: En bok om MIG.



Okej den är ju inte skriven om mig men bitvis hade det lika gärna kunnat vara så. Jisses alltså vilken fullträff. För mig! Kanske dig också? Rekommenderar den i alla fall varmt.

Hej höst.

Jag känner mig trött och tung. Svag. Tillplattad. Ungefär som att hösten är en gigantisk flodhäst som satte sig på mig.

Men! Här kommer det något positiva: Jag känner faktiskt för att göra någonting åt det.

Sedan jag började ta min nya medicin så har jag faktiskt fått lite lättnad. I värken och i sinnet. Jag är inte riktigt lika skör och det är ju fantastiskt bra. Så pass att jag har börjat kunna lägga lite energi på att ta hand om mig själv och min kropp. YAY.

Jag blir aldrig bättre om jag inte orkar med att sköta kost och träning på ett bra sätt. Jag vet ju det här. Det är viktigare än allt som alla mediciner kan göra för mig. Men som jag har mått det senaste halvåret (året?) så har det inte funkat. Alls.

Jag vill verkligen orka bära mig själv uppåt och framåt. Och för det behövs en starkare kropp. Det kommer att ta tid men nu bestämmer jag att det är dags för förändringarna att vända åt det bättre hållet. Sådetså.






fredag 26 september 2014

Förlåt alla frusna men...

Dragkedjan i min skaljacka (tillika regnjacka) har gått sönder så jag tänkte att det kan bli snö och så nu för jag har ingen vettig jacka för höstrusk! OK? Bra. Tar och plockar fram vinterjackan så kör vi.